måndag 14 september 2009

I väntans tider


När jag sitter och funderar på vad det är jag behöver fixa innan veckan är slut så ringer det på dörren, det är en budkille som har ett packet att leverera till mig. Jag skriver under och han tackar för sig. Paketet tar jag in i mitt rum, smått fundersam över vad det kan vara.



Om jag inte visste bättre så skulle jag gissa att det är en stridsspets redo att gå av när som helst. Då jag inte vet bättre utgår jag därför att det är så, alltså den enda logiska slutsatsen.

Efter att ha suttit på andra sidan av rummet och stirrat på paketet en stund kommer jag på andra tankar. Vem i tusan skulle skicka en stridsspets? Visst jag skrek "idiot" till en igår som inte ville släppa in mig på motorvägen men inte kan han väl ha tagit så illa vid sig? Han måste ju ändå ha vetat det själv. Nä, nu är det slut tänkt, redo för handling! Jag tog ett par stadiga steg fram till paketet och började riva och slita men den ville inte ge med sig.



Efter tio minuters slit ger jag upp. De extremiter jag besitter klarar inte av den råa kraft som den glorifierade wellpappen röret består av. Jag torkar av mig svetten och beger mig mot verktygslådan...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar